Det både enklaste och bästa sättet att lyckas med hantering av känslig data är att ta hjälp av en specialiserad konsult inom informationssäkerhet. På så sätt har du en extern part som ser till att allt sker i enlighet med gällande lagar och bestämmelser utan risk för läckor eller förlorad data.
Ett strukturerat angreppssätt krävs för att skydda verksamhetens information. Detta inkluderar riskanalyser, säkerhetsklassificering och införande av rutiner. Det är också centralt att säkerställa att samtliga system och verktyg är uppdaterade. Vidare bör känslig information lagras på säkra servrar och överföras krypterat.
För att skydda information effektivt måste den delas in efter känslighetsgrad. Detta möjliggör rätt nivå av skydd beroende på vilken information det rör sig om. Åtkomstkontroll, där bara rätt person har tillgång till rätt data, minskar risken för läckor eller missbruk.
Människor är ofta den svagaste länken i säkerhetskedjan. Regelbunden utbildning i säkerhetsrutiner, riskbeteenden och hur man identifierar phishing-försök är avgörande. Genom att öka medvetenheten inom hela organisationen stärks det gemensamma säkerhetstänket.
Läs mer om utbildning på MSB.se
Exempel på utbildningsmoment:
Informationssäkerhet ska inte ses som en isolerad IT-fråga. Det kräver tvärfunktionellt samarbete. Ledningen sätter ramarna, medan informationsägare, IT och övriga medarbetare bär ansvar inom sina områden. Genom att tydliggöra ansvar undviker man luckor i arbetet.
Typiska roller inom säkerhetsarbetet:
Styrdokument som policys, riktlinjer och handlingsplaner fungerar som kompass för säkerhetsarbetet. Dessa bör utformas med verksamhetens specifika behov i åtanke och följas upp regelbundet. Efterlevnad är minst lika viktigt som att ha dokumenten – utan praktiskt genomförande är de värdelösa.
Regelbundna revisioner, incidentanalyser och förbättringar behövs för att anpassa sig till förändrade omvärldsvillkor. Genom att kontinuerligt utvärdera och justera sitt arbete stärker man verksamhetens motståndskraft.